måndag 23 mars 2015

The German Marshall Fund

The German Marshall Fund bjuder nu via nätet in hela världen att följa deras ypperliga seminarier från deras evenemang Brussels Forum. För den som är intresserad av utrikespolitik i allmänhet och säkerhetspolitik i synnerhet så är seminarierna en guldgruva. Följ länken nedan så öppnas dörren till gruvan. http://brussels.gmfus.org/

lördag 21 mars 2015

"Where you stand depends on where you sit!

”Where you stand depends on where you sit!” är ett engelskt uttryck som träffsäkert beskriver hur en persons ställningstagande I en fråga påverkas av personens beroendeställning till det som frågan berör. På dagens DN Debatt presenterar de två fackföreningsmännen Robert Boije (Saco) och Ola Pettersson (LO) många bra förslag till reformering av det svenska skattesystemet, jag kommenterar de enskilda förslagen här nedan. Men tyvärr går de fel redan tidigt i sin analys. De hävdar att det totala skatteuttaget måste höjas för att finansiera de gemensamt betalda välfärden. Det är just här jag tror det engelska uttrycket i rubriken passar in. Då både Saco och LO har betydande antal medlemmar verksamma inom den offentliga sektorn är artikelförfattarna blinda för det andra tillvägagångssättet för att ge medborgarna den välfärd de efterfrågar, jag tänker då på produktivitetshöjningar inom den gemensamt finansierade välfärdssektorn. Därmed över till mina kommentarer till de enskilda förslagen. Jag delar deras principiella syn på att den maximala marginalskatten ska vara 50% och att brytpunkten för statlig skatt ska följa löneutvecklingen, samtidigt är det viktigt att beakta de totala marginaleffekterna ( inkomstskatt och reducerade ersättningar) som leder till skadliga marginaleffekter för personer som går från bidrag till försörjning via förvärvsarbete. Att kommunalskattehöjningar ska undvikas instämmer jag i även om artikelförfattarna undviker att beskriva hur detta ska åstadkommas. Jag delar helt artikelförfattarnas åsikt rörande konsumtionsskatter dessa bör både göras mer enhetliga genom en gemensam momssats samt stödja andra politiska mål som t.ex. miljö där detta kan genomföras utan att skada industrin och konkurrenskraften. Att behålla kapitalskatten på 30 % är enligt min uppfattning rimligt delvis p.g.a. det skäl som framförs att vi i finanskrisens kölvatten har fått ett stort antal informationsutbytesavtal vilket gör att vi går mot en ökad harmonisering av kapitalskatterna. När det gäller två centrala områden konstaterar författarna bara kort att fastighetskatten och ränteavdragen måste utredas vidare. Här finns mycket av lösningarna men samtidigt är dessa områden politiskt minerade. För egen del tycker jag att det vore intressant om man studerade möjligheterna att skifta den kommunal skattebasen från att vara inkomstskatten till att vara baserad på någon form av fastighetsskatt. Detta skulle ha ett antal effekter. Kommunerna skulle få en konjunkturoberoende skattebas som i mycket korrelerade med deras konjunkturoberoende utgifter. Dessutom skulle den politiskt känsliga frågan om fastighetsskattens storlek beslutas av de politiker som verkar på lokal nivå och därigenom är känsligast för väljarnas direkta påverkan vilket skulle motverka att fastighetsskatten tilläts löpa amok som inträffade med det tidigare fastighetsskattesystemet. När det gäller ränteavdragen har jag länge förespråkat att det borde genomföras en skatteväxling. En sänkning av avdragssrätten skulle kunna kombineras med en fördelningspolitisk neutral sänkning av inkomstskatten genom ytterligare jobbskatteavdrag och sänkning av den statliga inkomstskatten. Slutligen föreslår Boije och Pettersson att ett återinförande av arvs- och gåvoskatten prövas. De konstaterar dock klokt att systemet måste ges en sådan utformning att det inte omöjliggör ordnade generationsskiften i familjeföretag. Det är en god klassisk liberal tanke att skattesystemet ska befrämja social rörlighet där varje generation har möjlighet att skapa ett ekonomiskt välstånd för sig och sin familj genom arbete och företagsamhet. Som sagt flera tänkvärda förslag från Boije och Pettersson de missade dock den viktigaste faktorn säkerställandet av den gemensamt finansierade välfärdssektorn, produktivitetsökning i offentlig sektor. Det vore spännande om LO-folk från näringslivssektorer som genom att tillämpa marknadsekonomin grundprinciper skapat högproduktiva verksamheter som kombinerar välavlönade jobb med leverans av varor och tjänster av hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser skulle ta sig an uppgiften att studera möjligheterna till produktivitetshöjningar inom den offentliga sektorn.

lördag 21 februari 2015

Den politiska talradion gör en "ICA- Stig"

Den politiska talradion gör en ICA- Stig Jag startade med podsändningar under namnet den politiska talradion när jag valdes in i riksdagen 2006. Sedan dess har det blivit dryga hundratalet avsnitt och totalt har programmen nedladdats över 30000 gånger. Såväl Annie Lööf (då Johansson) som Anna Kinberg Batra har gästat programmet innan de blev partiledare. Vi har även haft internationella gäster bland annat den nuvarande premiärministern i Ukraina, Arsenij Jatsenjuk. Jag har haft förmånen att under programmets nästan åtta år i etern arbetat tillsammans med två programledare Jacob Birkeland och Erik Hagström som nu båda gått vidare i sina yrkeskarriärer. Jacob arbetar med public affairs vid Samsung och utsågs nyligen av tidningen Veckans affärer till en av 2015 års supertalanger inom området opinionsbildning. Erik Hagström tjänstgör idag som ledarskribent vid svenska nyhetsbyrån. Jag har nu funnit en värdig efterträdare till dessa båda framgångsrika unga män och jag kommer i nästa program att introducera och installera den nya programledaren och med denna samtala om hur vi tänker vårda och utveckla programmet under den innevarande mandatperioden. Vem den nya programledaren är avslöjas i och med att programmet publiceras på måndag eftermiddag.

måndag 16 februari 2015

Regeringens mest överskattade medlem ute på hal/tunn is

Margot Wallströms feministiska utrikesdepartement har gett begreppet samarbetsregering en skrämmande innebörd (minns Chamberlain). Av allt att döma så har hon dessutom gjort sig skyldig till ministerstyre vilket senare torde behöva prövas utav konstitutionsutskottet. Expressen

fredag 13 februari 2015

Korrelation räcker inte för att förutse nya partiledaren

Jag brukar ofta lyfta fram vikten av att kunna skilja på korrelation och kasualitet. Om de var identiska så skulle jag ta för givet att Kristdemokraternas nästa partiledare blir Ebba Busch Thor. Likt Annie Lööf och Anna Kinberg Batra har Ebba gästat den politiska talradion före de valdes till partiledare. Om Ebba skulle bli vald och det senare skulle bli aktuellt med ett ledarbyte i Folkpartiet så skulle jag nog vara redo att satsa stort på den likaledes förträfflige Adam Cwejman. https://dinledamot.wordpress.com/2011/01/28/annie-johansson-i-den-politiska-talradion/ https://dinledamot.wordpress.com/2011/01/21/anna-kinberg-batra-i-den-politiska-talradion/ https://dinledamot.wordpress.com/2011/10/26/adam-cwejman-om-luf-fp-och-alliansen/ https://dinledamot.wordpress.com/2011/02/18/ebba-busch-om-borgerlighetens-uppdrag/ Förvisso råder även viss kasualitet då det är jag som väljer vilka som ska få gästa den politiska talradion, så Birgitta Ohlsson är inte aktuell som gäst. DI SvD DN

fredag 9 januari 2015

Skatteväxling för ökad finansiell stabilitet förordas

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har öppnat för att se över avdragsrätten för räntor. Jag har länge argumenterat för en skatteväxling som skulle omfatta en reducering av avdragsrätten för räntor. En dylik skatteväxling skulle samtidigt som den bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten om den rätt utformad kunna bidra till att förbättra ekonomins funktionssätt och verka utbudsfrämjande på arbetsmarknaden. En idé som borde prövas är att sänka gränsen för den 30%-iga avdragsrätten som idag ligger på 100000:-/år. Beaktande dagens räntenivåer motsvarar 100000 ett lån på ca 5 miljoner. För att få låna 5 miljoner torde man behöva ha en årsinkomst runt 500000-. Om taket för det 30%-iga avdraget sänktes till 60000:-/år motsvarande ett lån på ca 3 miljoner ( krav på årsinkomst ca 300000) så skulle den statliga inkomstskatten kunna sänkas så att skatteväxling blev statsfinansiellt neutral. Sänkningen av den statliga inkomstskatten skulle kunna genomföras på ett sådant sätt att den i allt väsentligt blev neutral för de belånade hushållen. En dylik skatteväxling skulle dessutom öka hushållen disponibla inkomst och skapa ekonomiska incitament för en amorteringskultur. SvD DI