Rätt antagande redan 2008

När debatten om den så kallade FRA-lagen rasade som intensivast 2008 så brukade jag påpeka att svensk Internettrafik på internationella nät troligen redan var avlyssnad av utländska underrättelsetjänster. Den senaste tidens avslöjande visar att svensk Internettrafik på internationella nät var avlyssnad oavsett vilket beslut riksdagen fattade om försvarsunderrättelsetjänsten. 

 

Ekot      Aftonbladet                                                                                                                                                                                                                                                

Sänkt inkomstskatt botemedlet mot hushållens skuldkvot med mildast biverkningar

Den ekonomiska samarbetsorganisationen (OECD), Internationella valutafonden (IMF) och EU-kommissionen har samtliga tämligen nyligen utvärderat Sveriges ekonomiska politik. De lyfter samtliga fram Sverige som ett föredöme när det gäller finanspolitiken. De är också samstämmiga när det gäller farorna för svensk ekonomi. Alla tre betonar riskerna med hushållens höga skuldsättning. De förordar på känt nationalekonom manér sänkta ränteavdrag och höjda fastighetsskatter för att dämpa skuldtillväxten. IMF intar en något mer försiktig inställning då de betonar att åtgärderna bör införas långsamt och stegvis för att undvika att de utlöser ett bostadsprisfall som skulle drabba hela ekonomin och därigenom orsaka större skada än problemet reformen var avsedd att lösa. Jag tycker att såväl OECD, IMF som EU-kommissionen i sina förslag missar det bästa och politiskt enklaste förslaget kanhända beroende på att de bortsett från vissa detaljer. Ränteavdragets utformning gör att det innehåller två självreglerande funktioner. Den första och enklaste är att det endast är de första 100000 i underskott av kapital som berättigar till 30% avdrag, för underskott över 100000 är avdragseffekten endast 21%. Detta innebär att vi nu i storstadsregionerna börjar närma oss de prisnivåer på bostäder där köparna nått brytpunkten på avdragsrätten (lån på 3,3 miljoner vid en ränta på3% ). Den andra mindre välkända självreglerande funktionen är att ränteavdraget till sin konstruktion är en skattereduktion. Skattereduktionen kan endast göras av inkomstskatt och fastighetsavgift. Om inkomstskatten sänks så minskas automatiskt avdragsmöjligheterna. Det bästa sättet i rådande konjunkturläge att minska hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst vore att sänka inkomstskatterna genom ytterligare jobbskatteavdrag samt höjd brytpunkt för statlig skatt. Dessa båda skattesänkningar skulle öka den disponibla inkomsten för många hushåll samtidigt som den skulle minska möjligheterna för ränteavdrag och därigenom premiera en amorteringskultur. Effekterna skulle dessutom bli tämligen milda varför reformerna inte skulle riskera att utlösa ett bostadsprisfall. Därutöver bidrar dessa två inkomstskattesänkningar till att öka arbetskraftsutbudet varför de inte torde vara inflationsdrivande. Därutöver är det för den finansiella stabiliteten lämpligt att fortsätta att öka bankernas krav på kapitaltäckning framförallt genom höjda riskvikter på bostadslån. Det är viktigt att bankerna redan nu i sin kreditgivning beaktar konsekvenserna av sänkta inkomstskatter och höjda riskvikter och diskonterar detta vid sin rådgivning. Det vore bra för Sveriges ekonomi om vi utan drastiska ingrepp fick ett tydligt trendbrott avseende hushållens skuldsättning. En arbetsutbudshöjande inkomstskattesänkning är dessutom en långsiktigt strukturellt bra reform. Om trendkurvan för hushållens skuldsättning skulle brytas så kan det heller inte uteslutas att Sveriges ekonomi skulle få ytterligare stimulans genom beslut från Brunkebergstorg.

 

Affärsvärlden Ekot aftonbladet SvD

 

IMF, OECD och EU-kommissionen om Sverige

Så har då Sveriges ekonomi granskats av såväl OECD, IMF och EU-kommissionen. Slutsatserna är ganska likalydande. Sveriges offentliga finanser är välskötta och starka. Alla tre organisationerna påtalar riskerna med hushållens höga skuldsättning. IMF:s råd att gå varsamt fram när denna obalans rättas till är mycket klok så att korrektionsreformen inte utlöser ett prisfall som skadar ekonomin mer än problemet som den var tänkt att lösa. Alla tre organisationernas experter verkar ha missat att ränteavdragets konstruktion innebär att en sänkt inkomstskatt medför en automatisk reducering av avdragsrätten. Detta medför att ytterligare jobbskatteavdrag och höjning av brytpunkten för statlig skatt inte bara är konjunkturmässigt och strukturellt (ökat arbetskraftutbud) bra åtgärder de verkar dessutom hämmande på låneekonomin och premierar amortering.

 

Affärsvärlden DN

Sverige nämns regelbundet som ett fördöme när det gäller "Inclusive growth"- "Inkluderande tillväxt

Det är tragiskt att följa debatten runt OECD:s rapport om inkomstfördelning. Ett antal vänsterdebattörer vantolkar undersökningen och svartmålar situationen i Sverige. Jag har under de senaste tre åren deltagit vid ett flertal seminarier med OECD. Jag deltog dessutom på en personlig inbjuda från generalsekreteraren vid OECD:s och Ford Foundations gemensamma workshop om inkluderande tillväxt. I alla sammanhang har Sverige lyfts fram som det ledande exemplet på hur man med bra ekonomiska reformer kan åstadkomma inkluderande tillväxt. När jag besökte OECD:s center i Washington uttalade centrets chef det mycket klart och tydligt. Ni är bäst i klassen oavsett hur man mäter.

 

Här följer ett antal kommentarer till den svenska debatten:

·      Inkomstskillnaderna har ökat gradvis sedan början av 1990-talet. Det ser vi även internationellt. För svensk del förklaras detta av att de som tjänar allra mest har dragit ifrån, men också att utanförskapet växte och befästes.

·      Den stora ökningen skedde under socialdemokratiska regeringar fram till 2006. [86% av de ökade inkomstskillnaderna 1995–2010 uppstod under socialdemokratiska regeringar, dvs. fram till 2006]

·      Jämfört med de flesta andra länder har Sverige en mycket jämn inkomstfördelning. Detta blir ännu tydligare om man även omfattar offentligt finansierade välfärdstjänster (vård, skola och omsorg). Med det utvidgade inkomstmåttet hade Sverige i den senaste internationella jämförelsen (obs! 2007) den lägsta inkomstspridningen i OECD-området.

·      Regeringens främsta mål har från dag ett hösten 2006 varit att få fler i arbete. Flera reformer som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och stärker incitamenten till arbete har genomförts. På sikt kan denna politik framförallt förväntas gynna dem som i dag har låga inkomster och står utanför arbetsmarknaden. Sedan dess har sysselsättningen ökat med 200~000 och utanförskapet minskat med 200 000. Denna utveckling leder i förlängningen till minskade skillnader och ökad sammanhållning.

 

Vad borde prioriteras? Ytterligare jobbskatteavdrag som på ett bra sätt kombinerar tillväxt och ökade incitament till försörjning via förvärvsarbete. Dessutom satsningar på utbildning som jämnar ut förutsättningarna för en ekonomisk karriär.

SvT

 

 

Sänkt inkomstskatt kan bidra till att hejda skuldtillväxten

 

Ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt torde kunna bidra till att hejda ökningen av skuldsättningen. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat att utformningen av skattereduktionen för ränteavdrag har en inbyggd automatisk stabilisator i form av den lägre avdragsrätten(21%) över 100000. En annan sällan uppmärksammad automatisk stabilisator är att avdraget är just en skattereduktion det krävs följaktligen att man har andra skatter (kommunal, statlig inkomstskatt eller fastighetsavgift) att kvitta emot. Detta innebär att en inkomsttagare med medianinkomst (22971 kr/mån) slår i avdragstaket vid ett avdrag på 63024 kr vilket motsvarar en ränta på212 700/år vilket vid 3% ränta motsvaras av ett lån på lite drygt 7 miljoner. Många banker räknar idag på att de potentiella kunderna ska klara en ränta på 6% och då skulle lånetaket i detta fall vara 3,5 miljoner.
 För en inkomsttagare med en inkomst vid brytpunkten för statlig skatt (35520:-/mån) är avdragstaket 111456 kr.

Dessa automatiska stabilisatorer innebär att ökningen av hushållens skuldsättning snart kommer att hejdas utan nya politiska beslut. Dock skulle ett ytterligare jobbskatteavdrag samt en höjning av brytpunkten för statlig skatt ge många hushåll ekonomiska incitament för lägre skuldsättning och amortering.

Jag hoppas att bankernas rådgivare är uppmärksamma på dessa egenskaper i skattesystemet.

 

Utan att beakta dynamiska effekter torde ett ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt delvis finansieras genom att skatteavdragen för räntor blir mindre. De dynamiska effekterna skulle dessutom kunna ge en lägre skuldsättning, vilket skulle skapa förutsättningar för en mer expansiv penningpolitik med lägre räntor och därigenom i det korta perspektivet lägre skatteavdrag som följd.

Expressen Affärsvärlden

 

 

 

 

Euron i enlighet med "Mastrich-fördraget"

EU-komissionens ordförande Barroso påtalade i ett tal att Sverige inte har något formellt undantag mot att införa Euron som valuta. Han har förvisso formellt rätt men det avsåg Euron i enlighet med Mastrich-fördraget. Sedan dess har Eurozonen brutit mot i stort sett alla bärande delar i uppgörelsen rörande Euron, (stabilitets-och tillväxtpakten och no-bail ou klausulen). Därför är frågan inte aktuell intill eurozonens länder fått ordning på den gemensamma valutan. Därefter följer en svensk process som inkluderar vinnandet av brett parlamentariskt och folkligt stöd för ett införande.
Aftonbladet

Låt oss alla vara människor

Vilken hade reaktionen blivit om Anna Hedenmo inlett partiledardebatten med att påpeka att ingen av partiledarna var färgad? Jag tycker att man ska kunna kräva av programledare i SvT att de betraktar partiledarna i en partiledardebatt som företrädare för sina partier och åsikter inte företrädare för sin DNA. Kvoteringstänkande är begränsande och leder till stam- och klanmentalitet. Kan vi inte alla få vara människor kort och gott.
DN SvT Aftonbladet