tisdag 20 maj 2008

Svensk säkerhetspolitik behöver politiskt ledarskap

Det finns många dilemman inom politiken. Ett är hur man ska förhålla sig till ”folkviljan”. Frågan kan tyckas enkel, ”All makt utgår från folket” heter det ju i grundlagen. Men om man funderar på det hela en stund inser man att politikernas roll kan spelas på två olika sätt. Antingen så är man en tolkare och utförare av folkviljan. Med hjälp av opinionsundersökningar finner man ut ”folkets vilja” och genomför politiken i enlighet med detta. Den andra tänkbara metoden är att politikerna intar ledarpositionen och till del formar folkviljan genom folkbildning och argumentation. Nu tror jag dock inte att problemet är så enkelt att man kan välja en renodlad lösning utan inom politiken ska man nog använda en blandning av de två metoderna. Det som dock oroar mig är att det i dagens politik börjar bli brist på ledare och överskott på vindflöjlar. Särskilt oroande är detta när det gäller stora, viktiga och komplicerade frågor. En sådan fråga är säkerhetspolitiken. Det finns idag ett tydligt opinionsstöd mot ett svenskt Natomedlemskap. Trots detta inser nog de flesta i frågan insatta politiker att tiden nu är kommen för ett svenskt medlemskap. Genom ett aktivt opinionsskapande så borde det vara möjligt att svänga opinionen. Istället flyr politikerna fältet. Det formellt sett mest Nato-vänliga paritet i riksdagen, folkpartiet, deklarerar nu via sin partisekreterare att man avser tona ned sitt krav på Nato-medlemskap. Jag tycker att detta är tragiskt såväl när det gäller sakfrågan som när det gäller principen.

I förra veckans avsnitt av den politiska talradion utvecklar jag mina tankar om svensk försvars- och säkerhetspolitik. Du startar radioprogrammet genom att trycka på playknappen på spelaren här under. Programmet startar efter cirka 30 sekunder.













SvD
__________________________________________
Lyssna på politisk talradio på dinledamot.libsyn.com
Twingly

Andra bloggar om:

1 kommentar:

Anonym sa...

Intressant att läsa dina två tolkningar. De bekräftar min avsky till politiker. Naturligvis båda fel:

1. Tolkare och utförare av folkviljan. FELET med denna syn är att vissa politiker tolkar och utför folkviljan. Naturligtvis är det inte så, utan DEM som folket vill ha ska in i riksdagen och de andra får lämna sin plats. Det är inte så att politiker och partier ska sitta där och försöka sitta kvar genom att fånga upp vad folket vill ha. Nej, gör det ni själva vill, och se om vilket vill ha det. Det är ärligt.

2. Folkbildning och argumentation. Vi har redan sett var hjärntvätt och manipulation går ut på det sedan 1866.

Den enda rimliga tolkningen av demokrati är det som vi svenskar hade på medeltiden, nämligen att svera äga konung taga och vräka. Sparka ut dem som inte duger.

Det vi ser nu är ett samhälle i förfall där politiskt ickekorrekta partier mobbas ut av skattefinansierade små grisar, ursäkta uttrycket.

Varför ska vi gå med i NATO??? Vill du också hjälpa USA att förstöra det gamla Europa, t.ex för att kunna använda den Serbiska provinsen Kosovo till NATO-bas???

Det är mycket bättre att kunna försvara sig själv genom att ha ett eget starkt försvar. Schweiz, Spanien, Sverige och många andra länder slapp WWII för att det var inte värt priset att anfalla dem --- även om både Storbrittanien och Tyskland hade anfallsplaner mot oss.

Nej, det som behövs är, som SD, säger, att riksdagen behöver väckas ur sin törnrosasömn.

M får aldrig fler röster från denne svenske officer.