tisdag 1 juni 2010

Uppgivet om Mellanöstern

Det är lätt att drabbas av uppgivenhet när man betraktar tillståndet i Mellanöstern. Det är tragiskt att civilisationer som lämnat stora bidrag till mänsklighetens utveckling kan uppträda så ickekonstruktivt. På vilket sätt påverkar vi utomstående utvecklingen? Ibland får jag en känsla av att vi i vår välmening att lösa tvisten mellan broderfolken bidrar till att skapa låsningar. Parterna har utvecklat mycket avancerade metoder för att nyttja välmenande utomstående till att komma åt varandra. För att ytterligare komplicera situationen så innebär de stora olje- och gastillgångarna i Mellanöstern att världens stormakter inte kan hålla sig utanför konflikterna.

2 kommentarer:

Lew sa...

Nu är vi båda två semitiska folk, men att kalla oss "broderfolk" likt Svenskar och Finländare eller Norrmänn är verkligen att ta i. Termen som oftast nyttjas (både där och här) är "kusiner" även om bruket blivit mindre och mindre vanligt. Vanligast nu torde vara att kalla varandra för "araber" och "judar/Israeler".

Göran Pettersson sa...

Ja men det kanske är just det som är det olyckliga.